Vinordlista: Termer varje vinälskare bör kunna
Vinvärlden har ett rikt språk – en blandning av franska låneord, tekniska termer och smakbeskrivningar som kan kännas överväldigande i början. Men du behöver inte lära dig allt på en gång. Den här vinordlistan samlar de viktigaste begreppen, från grundläggande smaktermer till klassificeringssystem och lagringsord. Använd den som uppslagsverk när du läser om vin, handlar på Systembolaget eller för anteckningar i din vindagbok på Macave.
A
Alsace
Vinregion i nordöstra Frankrike känd för aromatiska vita viner av druvor som riesling, gewürztraminer och pinot gris. Alsace är ovanligt i Frankrike eftersom druvsorterna anges på etiketten.
AOC / AOP
Appellation d'Origine Contrôlée / Appellation d'Origine Protégée. Franskt (och EU) klassificeringssystem som reglerar var druvor får odlas, vilka sorter som är tillåtna och hur vinet framställs. Garanterar geografiskt ursprung men inte nödvändigtvis kvalitet. Andra länder har motsvarande system – se DOC och DO.
Arom
De dofter och smakintryck som kommer direkt från druvan och den tidiga vinifieringen. Unga viner domineras av aromer (frukt, blommor), medan äldre viner utvecklar mer bouquet. Se även bouquet.
B
Barrique
Traditionellt franskt ekfat som rymmer 225 liter. Används för jäsning och lagring av vin. Ny barrique ger mer tydliga toner av vanilj, toast och kryddor, medan äldre fat har subtilare påverkan.
Biodynamisk odling
En odlingsfilosofi baserad på Rudolf Steiners läror som går längre än ekologisk odling. Förutom att undvika kemiska bekämpningsmedel arbetar biodynamiska odlare efter kosmiska kalendrar och ser vingården som ett slutet ekosystem. Certifieras bland annat av Demeter.
Blanc de blancs
"Vitt av vita" – mousserande vin gjort enbart av vita druvor, vanligtvis chardonnay. Vanligast i Champagne. Dessa viner tenderar att vara eleganta och fräscha.
Blanc de noirs
"Vitt av svarta" – mousserande vin gjort av blå druvor (vanligtvis pinot noir och pinot meunier) där druvskalet separeras tidigt så att vinet inte färgas rött.
Bouquet
De mer komplexa dofter som utvecklas när vin mognar i fat och flaska – till exempel toner av läder, tobak, svamp eller torkad frukt. Till skillnad från arom kommer bouquet från lagring snarare än från druvan. Se även arom.
Brut
Beteckning för torrt mousserande vin med maximalt 12 gram socker per liter. Inom Champagne och andra mousserande viner finns en skala från Extra Brut (mycket torrt) genom Sec, Demi-Sec till Doux (sött).
C
Cru
Franskt begrepp som refererar till en specifik vingård, ort eller kvalitetsklass. I Bordeaux anger Grand Cru Classé de bästa vingårdarna. I Bourgogne handlar cru om specifika odlingslotteri (climats). I Champagne klassificeras hela byar som Grand Cru eller Premier Cru.
Cuvée
Betyder "blandning" och refererar till den specifika blandning av druvor, årgångar eller partier som utgör ett vin. I Champagne kallas ofta husets prestige-vin för cuvée de prestige eller tête de cuvée.
D
Dekantering
Att hälla vin från flaskan till en karaff. Det tjänar två syften: att separera vinet från eventuell bottensats och att låta vinet syresättas så att aromer och smaker öppnar sig. Äldre röda viner dekanteras ofta försiktigt för bottensatsens skull, medan yngre viner kan dekanteras mer kraftfullt för syresättningens skull.
DO / DOCa
Denominación de Origen / Denominación de Origen Calificada. Det spanska klassificeringssystemet för vin. DOCa (ibland DOQ på katalanska) är den högsta nivån och tilldelas bara de mest ansedda regionerna, som Rioja och Priorat.
DOC / DOCG
Denominazione di Origine Controllata / Denominazione di Origine Controllata e Garantita. Italiens klassificeringssystem. DOCG är den högsta nivån och innebär striktare regler och obligatorisk provning av varje parti.
Druvsort
Den specifika typen av vindruva som ett vin görs av. Vanliga blå druvor: cabernet sauvignon, merlot, pinot noir, syrah, nebbiolo, sangiovese. Vanliga vita druvor: chardonnay, sauvignon blanc, riesling, chenin blanc, grüner veltliner.
E
Ekfatslagring
Lagring av vin i ekfat, vilket tillför smaker av vanilj, toast, kaffe och kryddor samt gör vinet rundare och mer komplext. Amerikansk ek ger ofta kraftigare vaniljtoner, medan fransk ek bidrar med mer subtila krydd- och kaffenoter. Lagringstiden varierar – allt från några månader till flera år.
Enologi
Vetenskapen om vintillverkning. En enolog är en utbildad vinmakare med akademisk examen i ämnet.
F
Fällning (bottensats)
Naturlig avlagring som bildas i vin under lagring, bestående av tanniner, färgämnen och vinsyrekristaller. Helt ofarligt men kan ge en grynig känsla i munnen – därför dekanterar man ofta äldre viner. Se även dekantering.
Fatkaraktär
De smaker och dofter som vin får från ekfatslagring – vanilj, smörkola, toast, rök, kaffe. Kan vara subtil eller dominant beroende på fatets ålder och lagringstiden. Se även ekfatslagring.
Friskt
Smakbeskrivning för vin med tydlig, tilltalande syra. Friskheten ger vinet livlighet och gör det aptitretande. Ofta förknippat med citrusnoter i vita viner.
Fruktigt
Vin med tydliga fruktaromer och -smaker. Fruktigt betyder inte nödvändigtvis sött – ett torrt vin kan vara mycket fruktigt. Vita fruktiga viner har ofta toner av citrus, äpple eller tropisk frukt. Röda fruktiga viner lutar åt bär, plommon eller körsbär.
Fylligt
Ett vin med hög smakkoncentration och tyngd i munnen. Fylliga viner har ofta högre alkoholhalt och kraftig karaktär. Motsatsen till lätt.
G
Garvsyra
Se tanniner.
Grand Cru
"Stor växtplats" – den högsta klassificeringen i Bourgogne och Champagne. I Bordeaux har Grand Cru Classé en egen historia och hierarki som etablerades 1855 (och har knappt ändrats sedan dess). Oavsett region signalerar Grand Cru vinodlingens absoluta toppskikt.
J
Jäsning
Den process där jäst omvandlar druvjuicens socker till alkohol och koldioxid. Den primära jäsningen skapar själva vinet. Mousserande viner genomgår ofta en andra jäsning (antingen i flaska eller i tank) som ger kolsyran.
K
Korkdefekt (TCA)
Ett vinfel orsakat av kemikalien trikloranisol (TCA) som kan bildas i naturkork. Korkat vin kännetecknas av dov, unken doft som påminner om våt kartong eller källare. TCA förstör vinets fruktighet men är ofarligt att dricka. Uppskattningsvis drabbas 2–5 % av alla viner med naturkork.
Kropp
Hur tungt eller lätt ett vin känns i munnen. Beskrivs vanligen som lätt, medel eller full kropp. Kroppen påverkas främst av alkoholhalt, extrakt och tanniner. Jämför med mjölk: lättmjölk (lätt kropp), standardmjölk (medel), grädde (full kropp).
L
Lagring
Förvaring av vin under kontrollerade förhållanden för att det ska mogna och utvecklas. Korrekt lagring innebär stabil temperatur (10–15°C), lämplig luftfuktighet (50–80 %), mörker och minimala vibrationer. Läs mer i vår guide Vad bör du tänka på vid vinlagring?.
M
Maceration
Processen där druvjuice ligger i kontakt med skal, kärnor och ibland stjälkar för att extrahera färg, tanniner och smakämnen. Längre maceration ger mörkare, mer tanninrikt vin. Kalljäsning (macération carbonique) används i till exempel Beaujolais.
Magnum
En flaska som rymmer 1,5 liter – dubbelt så mycket som en standardflaska. Vin i magnum anses åldras långsammare och mer harmoniskt, vilket gör det till ett populärt format för lagringsviner.
Malolaktisk jäsning
En sekundär process där äppelsyra omvandlas till mjölksyra, vilket gör vinet rundare och mjukare. Kallas ibland "mallo" i vinslang. Nästan alla röda viner genomgår malolaktisk jäsning; för vita viner är det ett stilistiskt val.
Mineraler / Mineralitet
En omdiskuterad smakterm som beskriver toner i vin som påminner om sten, krita, salter eller havsvatten. Forskare debatterar om mineraler faktiskt överförs från jord till vin, men termen är etablerad för att beskriva en viss fräsch, icke-fruktig karaktär.
Mousserande vin
Vin med koldioxid – allt från champagne och cava till prosecco och pétillant naturel. Kolsyran uppstår antingen genom en andra jäsning i flaska (traditionella metoden) eller i tank (charmat/tankmetoden).
N
Naturvin
Vin framställt med minimal intervention – typiskt ekologiska eller biodynamiska druvor, spontanjäsning med vild jäst, och mycket få eller inga tillsatser (inklusive minimalt med svavel). Det finns ingen officiell certifiering för naturvin, och definitionen varierar.
Negociant
En vinhandlare som köper druvor, must eller färdigt vin från odlare för att blanda, lagra och sälja under eget namn. Vanligt i Bourgogne och Rhône-dalen.
O
Oxidation
När vin utsätts för syre och förändras – färgen blir brunare, fruktighet försvinner och smaker blir platta eller ättikslika. Ofrivillig oxidation är ett vinfel (se korkdefekt), men kontrollerad oxidation används medvetet i stilar som sherry, madeira och vissa naturviner.
P
Pétillant naturel (Pét-nat)
Mousserande vin tillverkat med den "ursprungliga metoden" – vinet tappas på flaska innan den första jäsningen är klar, och kolsyran uppstår naturligt. Ofiltrerat och ofta grumligt. Har blivit mycket populärt inom naturvinsrörelsen.
Premier Cru
"Första växtplats" – en kvalitetsklassificering. I Bourgogne och Champagne är det näst högsta nivån (under Grand Cru). I Bordeaux är det den allra högsta nivån (de fem berömda Premiers Crus från 1855 års klassificering).
R
Reducerat
Vinfel som ger doft av tändsticka, gummi eller ruttna ägg, orsakat av svavelhaltiga föreningar. Milda fall kan försvinna efter dekantering. Se även dekantering.
Reserva / Riserva
Beteckning som i Spanien och Italien anger längre lagring än standard. I Rioja måste ett Reserva-vin lagras minst tre år (varav minst ett i ekfat). I Italien varierar kraven beroende på region och vintyp.
S
Sommelier
Yrkestitel för en vinkunnig person som arbetar med vinservice, vanligtvis på restaurang. En sommelier hjälper gäster att välja vin, hanterar vinlistan och säkerställer korrekt servering.
Sulfiter (svaveldioxid)
Tillsats som används som konserveringsmedel i vin för att förhindra oxidation och oönskad jäsning. Nästan alla viner innehåller sulfiter – antingen tillsatta eller naturligt bildade under jäsningen. Texten "innehåller sulfiter" krävs på etiketten om halten överstiger 10 mg/l.
Syra
En av vinets grundpelare. Syran ger vin fräschör, livlighet och balans. Viner med hög syra upplevs som fräscha och aptitretande. Syran kan du känna framför allt på sidorna av tungan och i käkarna. Se även friskt.
T
Tanniner
Naturliga polyfenoler som finns i druvans skal, kärnor och stjälkar samt i ekfat. Tanniner ger en sträv, torr känsla i munnen (tänk starkt bryggt svart te) och bidrar till vinets struktur, komplexitet och lagringsförmåga. Med tid mjuknar tanninerna. Förekommer huvudsakligen i rött vin.
Terroir
Franskt begrepp utan exakt svensk översättning. Terroir är den unika kombinationen av jordmån, klimat, topografi, höjd över havet och mänskliga traditioner som gör att vin från en specifik plats smakar som det gör. Kärnan i europeisk vinfilosofi.
Torrt
Vin med mycket lite eller inget restsocker – det vill säga sockret har i princip helt jästs ut. De flesta röda viner och många vita viner är torra. Motsatsen till sött. Notera att fruktig och torr inte utesluter varandra – ett vin kan vara helt torrt men ändå smaka fruktigt.
V
Vinifiering / Vinifikation
Samtliga steg i vintillverkningen efter skörden – pressning, jäsning, lagring, klarning och tappning.
Vinsyra (vinsten)
En naturlig syra i vin som ibland kristalliseras och bildar vita eller genomskinliga kristaller på korken eller i flaskan. Helt ofarligt och faktiskt ett tecken på kvalitet – det visar att vinet inte har filtrerats överdrivet.
Å
Årgång
Det år druvorna skördades. Årgången påverkar vinets karaktär eftersom väderförhållandena varierar från år till år. Vissa årgångar är överlag bättre i en given region. Icke-årgångsspecifika viner (Non-Vintage/NV) är blandningar av flera års skördar – vanligt för mousserande vin.
Vitikultur
All verksamhet kopplad till druvodling – beskärning, bevattning, skadedjursbekämpning, skördebeslut. En vitikulturist har akademisk utbildning i druvodling.
Ä
Ädelröta (Botrytis cinerea)
En mögelsvamp som under rätt förhållanden (fuktiga morgnar och soliga eftermiddagar) torkar ut druvorna och koncentrerar socker, syra och smakämnen. Resultatet blir intensivt söta viner som Sauternes, Tokaji och tyska Beerenauslese. Kallas noble rot på engelska.
Håll koll på dina viner
Ju mer du lär dig om vin, desto mer upptäcker du. Ett bra sätt att fördjupa din kunskap är att föra anteckningar om vinerna du dricker – vilka druvor, vilken region, vilka smaker du upplevde. Skapa ett gratis konto på Macave och börja bygga din personliga vindagbok redan idag.